Från att ha varit en orkester som endast haft som syfte att spela partyrock och vara en nagel i ögat på moralens väktare så styr Blackie Lawless in skutan på en helt annan väg.
”The headless children” är en betydligt allvarsammare skiva än den tidigare produktionen. Plötsligt blir W.A.S.P politiskt. Blackie spottar gift över världen och han blir farlig på riktigt.
Episka låtar som ”Thunderhead” och ”Heretic (The lost child) ger mig fortfarande gåshud. Det är en passande ny kostym för bandet men det finns även utrymme för mer lättsamma saker som ”The neutron bomber” och ”Mean man”.
Jag håller den här skivan väldigt högt både i W.A.S.P:s diskografi men även i min egen skivsamling. Den kom i en tid då man började fundera på hur världen egentligen såg ut. Blackie gav några av svaren och jag kan fortfarande nästan varenda textrad på den här skivan.
Det är också intressant att se hur man kan ta ett band som har en sådan historia som W.A.S.P har med provokationer och skandaler och sedan omforma det så att det får ny mening och kanske gör att hela dess historia uppfattas på ett annat sätt.
För egentligen så är skillnaden på det W.A.S.P gjorde innan den här plattan och det som man sedan gjorde inte så stor. Musiken illustrerar den tid den skapas i. Den är alltid ett resultat av en inre och en yttre påverkan.
Och det är det som gör det så otroligt bra.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar